Slipping trought my fingers

För tillfället skiftar mitt humör lika mycket som vädret. Kan väl också bero på att mörkt väder ger mörkt humör. Eller också ger mörkt humör, mörkt väder? Vad vet jag.
Känns som att jag saknar människor. Men jag vet inte vem eller om jag ens träffat dessa människor som jag ändå saknar? Kan det vara så? Gosh jag har ingen aning. Inte ens jag själv förstår vem jag är just nu.
Men en sak är säkert, att gråta gör oftast saker bättre. Att bara släppa ut allt i armarna på det tryggaste jag har i livet, mamma, var det bästa och mest behövliga på länge. Jag önskar att jag kommer förstå mig på mina barn lika bra som hon gör.

Skolan känns helt okej. Jag ska fixa det här året också.
Nu ska jag åka på badhuset och tjäna lite pengar på att vara kompis :)

I like when you whisper softly
Things only I should hear
That lead me on
I like the way that you smile at me
And make me feel like nothin'
Can go wrong 

Kommentarer
Postat av: c00llinnéa

schmexig din blogg blev nu mannen!

2008-08-27 @ 10:21:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0