Varför måste vi döda varandra?

Mitt skrivbord vara fylls på med saker. Snart ser jag knappt tangenterna. Jag tror att detta är ett tecken på att de behövs städas, men sakerna som ligger här har ju sin plats här, så jag undrar vart jag annars ska lägga dom.
Jag har börjat lite lätt med packningen ikväll men lägger i det sista imorgon eftersom vi inte åker förrän kl 2. Som vanligt har jag stoppat ner kläder som för en normal människa (icke tjej då) skulle räcka i mer än en vecka. Men jag är en människa som behöver valmöjligheter, så helst skulle jag vilja ta med mig halva min garderob (som egentligen inte ens är en garderob utan ett förråd med hyllor).

Min dag har jag spenderat framför datorn då jag gjort färdigt det sista arbetet till praktiken. Eftersom min kreativitet var stendöd idag så kommer en mycket ful banner dyka upp på apberget inom kort. Finns faktiskt redan en banner på apberget som jag knåpat ihop, dock inte så fin den heller.
Jag har skaffat mig en Webcam idag som jag länge har funderat på att införskaffa. Provade den tillsammans med Vickan idag genom ett videosamtal vilket var spännande.

Pratade precis med Grampa som lät lite piggare än då vi talades vid i julas. Han börjar ju som sagt bli väldigt gammal, men jag hoppas på att träffa honom till sommaren på kusinens bröllop. Ser även fram emot att träffa de nya kusinbarnen. Har för övrigt fått en bild på en av flickorna när hon har på sig hatten som jag stickade varsin till dom båda. Den var lite för mycket för stor. Men det är ju bra att ha något att växa i!
Jag ska visa så fort jag lagt över den från andra datorn.

Imorgon ska jag uppvakta min pappa som fyller 46 år (egentligen 54, men sedan han fyllde 50 så går han bakåt i räkningen). Sedan packa färdigt och göra mig i ordning för 10 timmars bilfärd. Men den kommer nog inte bli allt för smärtsam eftersom jag kommer spendera mesta tiden tillsammans med Edward, Bella och de andra i familjen Cullen (och yes, nu är hon också en av dom!(spoilarn)).

Nu har jag skrivit ett väldigt långt inlägg som nog ingen kommer orka läsa. Men vad gör det om 100 år när allting kommer kring?

Och vad jag bryr mig om nu
är att se din blick så sårad
när alla löften klingar falskt
nästa gång du lovar någon allt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0