Don't stop me now

Ännu en solig dag och ännu en dag på stranden. Denna gång på bettnés. Det var förvånansvärt lite folk där, men väldigt många volleybollspelare. Det gillar vi! Speciellt en som jag nog inte skulle tacka nej till.
Det är konstigt hur tiden kan gå så fort när man bara ligger där och gör näst intill ingenting. Skönt är det i alla fall, men helst skulle jag vilja vara i grekland där man känner solen steka på huden. Här är den lite mesig, men jag har ändå lyckats få bikiniränder på axlarna. Typiskgt.

Mamma roade sig med att fota mig när jag satt och spanade på volleybollkillarna.


Och jag smygfotade snyggingen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0