vickier

När jag promenerar hem från skolan, när frosten slagit till, kylan bitit tag i mina kinder och gjort dom röda, då kan jag ibland se mig själv i en film. Promenera i mina kängor, kanske bara som en siluett i solnedgången. Musiken som jag då för tillfället har i öronen är filmmusiken som spelas i bakgrunden till filmen. Sorgsen musik - sorgsen film, glad musik - glad film.
Vet dock inte vad filmen handlar om egentligen. Jag bara går, genom hela filmen. Promenerar fram och tillbaka till skolan, sen är den slut.
Värd film!

Imorgon ska vi ut i naturen och fota. Jag ska dra på mig täckbyxor, snowboardjackan, vinterskorna, mössa och vantar. Jag ska inte frysa på en endaste punkt på kroppen. Och skulle de enda råka bli lite kallt, så kommer jag vara utrustad med varm choklad. Det är min plan. Fasen så mysigt.

Jag känner att jag inte har så mycket värt att skriva idag. Så jag lägger ner nu.
Godnat