vickier

Sena kvällar och tankar hör inte bra ihop. Msn och vakna personer kompliterar dock ganska bra.
Ändå känner jag mig ovanligt glad idag. Why?
Mina kära bröder kommer hem imorgon, kan ha någonting med det att göra.
Dock lämnade Lenny Umeå idag för att åka till sitt hemland Skåne. I'm starting to get really good at goodbye's.
Men visst kommer det bli förjävligt nästa gång.....

Ännu en hemmakväll med mor och far, hängandes i soffan framför först Love actually, som är och förblir en favorit. 100kärlekssagor (well några färre kanske) samlade i en film och Hugh Grant är den bästa. Och slutet som lovar spänd käke, smådarrande underläpp och glansiga ögon. Om man däremot är lika blödig som mig så låter man det komma, så gråter man på, utan att förstå varför. Sedan var det Vänner för livet. En djupare film med mera sadness än kärlek. Men samtidigt är det kärlek på ett annat sätt, kärlek till behövande medmänniskor. Om att göra någonting gott för någon som verkligen behöver det, trotts att man knappt får något tillbaka. Det är fint. Sån ska jag bli. Eller rättare sagt, det är sådan jag redan är.


For every step I take
The road just seems longer
Like in a box I'm not getting out
Wanna feel stronger
But the room is getting smaller
Vad fan ska jag göra?