Only time

Den här dagen har varit otroligt påfrestande.
Kände redan när jag svängde in på gatan mot skolan att hela byggnaden förmedlade sorg. Den svenska flaggan var på halvstång, men var helt slak då vinden inte var så stark. Jag gick in till klassrummet där vi skulle ha elvatid och möttes av ett mörkt rum, mina klasskompisar som satt i en ring och ett ljus som stod tänt på ett bord.
Där inne i klassrummet, när vi pratade om allt, så brast det för mig. Dagarna här innan har min sorg mest gjort mig nerstämd och jag har bearbetat det bara genom att hela tiden prata om det och fråga saker. Men inte förrän idag kom tårarna. Och det brukar ju vara så att när dom väl kommer, så tar det aldrig slut.
Lite så kändes det idag. Jobbigt såklart när man är i skolan, men samtidigt skönt att äntligen få ut någonting.
Vi gick till Stilla rummet senare och tände ljus, skrev en hälsning till Aron och bara satt en stund.


Tove sjunger till Aron


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0